DANIELIZED.NET




BLOGS:

DANIEL JOHANSSON (PRESENT BLOG IN SWE/ENG)

GALLERY: PHOTOS, DIGITAL ART AND VIDEOS

DANIELJOHANSSON.NET


TEMP:

SAMTIDIGHETEN (SWE, MAY COME ALIVE SOME DAY)


OTHER:

INSTAGRAM


CONTACT:

D[AT]DANIELJOHANSSON.NET

TWITTER

ELLO

ALL IS © DANIEL JOHANSSON?

Absolut denna kväll. Gatlyktan med dess sken. Det hänger vajrar över torgen, övergivna tysta samtal. Det ensamma skeppet i hamnen sjunger hymner när det rör sig mot kajkanten.
   Våldsamt.
   Förför sig själv till de tyngre. De i skalan av tankar, av ikoner. Drar sitt järn, stål mot, det gnistrar. En försupen ful man. Byxorna vill inte stanna uppe. Hans dystra blick. Ögonhålor, en grop – en oändlig skugga. Som om glitter ögonskugga. Fulheten drömmer om balett,
   konturerna av handen vinden genom över det renaste draget.
   Skeppet är ett vrak. Hans rygg likt en dinosaur. Bilden av flickan, den förlorade dottern.
   Kaptenskättingar.

***

November mörker pelare av ljus mörker mörker svartaste is vid havet djupa ögonhålor i isen isen tittar på oss fastfrusen i havet svarta rötter dött kadaver i isen blandat till rött. Kadaver i isen. Svart-tången. Revben.

På isen. Går på isen. Tunna isen. En chansning. Jag vet om det. Knakar viskar valars skrik. Under där under rörelser, virvlar, rödströmmar. Brännmanet fryst, slår ut i flammor en fläck av rött i allt en pensel en rörelse ett allt som talar.

Där – jag/hon du jag djag är där nere vid havet. Kanske, rör sig

Sjömonster, Kraken, vad ni vet blir mitt nu (i språnget) säger, hon. Hon vid havet som ska dyka med skräcken. Men hon vet – i malströmmen finns ingen vilja, bara ström –

Ktulu, stad av prakt, polyper i massor, ser ni henne?

En pensel målar hela tillvaron. Röda fläckar. Isen ler i sin frånvaro. Kaptenskättingar och glömda ord. Is mot is, ett skrik. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. Att världen skall öppna sig. En nerkyld kropp. Kairos ett ord på läpparna. Krisen och kallelsen. Av ögonblick blir endast ögonblick. Tillvaron sprängs öppen –

Att väljas ut, att vada ut, i det där svarta, bland brännmaneterna (som inte skrämmer henne längre) –

Nej, nu de simmar åt sidan drottning Kraken välkomnar henne, sluter armar tentakler och en värme kärlek så evig

***

"For the new year. — I still live, I still think: I still have to live, for I still have to think. Sum, ergo cogito: cogito, ergo sum. Today everybody permits himself the expression of his wish and his dearest thought; hence I, too, shall say what it is that I wish from myself today, and what was the first thought to run across my heart this year — what thought shall be for me the reason, warranty, and sweetness of my life henceforth. I want to learn more and more to see as beautiful what is necessary in things; then I shall be one of those who make things beautiful. Amor fati: let that by my love henceforth! I do not want to wage war against what is ugly. I do not want to accuse; I do not even want to accuse those who accuse. Looking away shall be my only negation. And all in all and on the whole: some day I wish to be only a Yes-sayer."

- Nietzsche